Burträsk
Vår älskade mamma Astrid Lundqvist, född Burman, somnade in lugnt och stilla i Burträsk, tisdagen den 4 februari, i en ålder av 84 år.
Mamma växte upp i Södra Åbyn, Burträsk, tillsammans med syskonen Anna, Alvar och Assar. Syskonen betydde mycket för varandra. I ungdomen gick hon en hushållsinriktad utbildning i Sigtuna. Hon gifte sig med vår pappa Elver Lundqvist 1955, och blev då delaktig i arbetet på familjejordbruket i Svedjan, Burträsk. Hon arbetade dessutom på dåvarande Slakteriföreningen, sedermera Scan, i samhället.
Familjen utökades med tre barn i slutet av 50-, början av 60-talet.
När Burträsk badhus öppnade i början av 70-talet blev hon en del i arbetslaget där, fram till sin pensionering 1995. Hon återkom ofta till sina fina minnen från arbetskamrater och badgäster.
I juni 2002 förlorade hon sin livskamrat. Hon fortsatte att bo kvar på gården i det som hon många gånger uttryckte ”vackra Svedjan” fram till sommaren 2013 då hälsan satte stopp.
Mammas liv präglades av omsorg. Omsorg om vår pappa, som hade svårt att hantera sin diabetes, omsorg om sin mamma, barn och barnbarn.
Musik och sång var viktigt för mamma genom hela livet. Hon var under många år en aktiv körsångare i Burträsk Damkör, och senare Burträsk Kyrkokör. Hon deltog även i kyrkans övriga verksamhet på olika sätt.
Gården i Svedjan fylldes ofta av klingande toner från pianot, vid vilket hon gärna slog sig ner för att träna på koraler.
Intresset för lärande var viktigt, bland annat deltog hon många år i studiecirklar i engelska.
Att på somrarna komma till barnbarnen i Västerås var ett kärt möte, och att vara med yngsta barnbarnet i deras sommarstuga, var något som hon gladde sig mycket åt.
Kontakterna med familjen var täta. ”Jag skickar stora kramar till er”, var en vanlig avslutning på ett telefonsamtal.
Hon satte sig gärna med en stickning, som sedan kom till glädje för någon i familjen.
Att baka, och att ta hand om frukter och bär i trädgården, var något som mamma gärna ägnade sig åt, för att sedan dela med sig.
Mamma ville gärna klara sig själv, men när hon under den sista tiden behövde hjälp uttryckte hon stor tacksamhet till den fina personalen inom hemtjänsten, korttidsboenden, och äldreboendet i Burträsk.
Sorgen är stor nu, men större är minnet av en kärleksfull mamma, som för alltid lever kvar i våra hjärtan.
Monica, Martin, Mats