Hjärtliga gratulationer till charmtrollet Liam Salo som fyller 3 år idag den 27/2. Stora grattiskramar från farmor, farfar och faster Elena. Mormor och Lasse skickar också grattiskramar.
Liam Salo
Kurt Risberg
Arvidsjaur
Kvällen den 19 februari somnade Kurt Risberg in, lugnt och stilla. Han blev 81 år gammal.
Kurt föddes på Backen, Sjöträsk, utanför Arvidsjaur. Där växte han upp tillsammans med pappa Gunnar och mamma Linnea i en stor syskonskara.
1964 gifte han sig med Ruth Stenmark. De bosatte sig i Arvidsjaurs samhälle. 1965 föddes sonen Stefan.
Kurt inledde tidigt sin yrkesbana i skogen. Efter det arbetade han en period på gjuteriet i Arvidsjaur för att sedan, resterande del av sitt yrkesverksamma liv, arbeta inom Arvidsjaurs kommun. Han trivdes mycket bra med sitt jobb och sina arbetskamrater på gatuavdelningen.
Det som kanske i första hand förknippas med Kurt är de idrottsliga framgångarna han hade såväl på löparbanorna som i skidspåren. Han fick många erbjudanden från klubbar runt om i landet som ville ha hans namnteckning, men Kurt blev Arvidsjaur trogen. Även långt upp i åren var han fortfarande idrottsligt aktiv, framför allt i längdspåret.
Förutom idrotten var hans stora intresse skogen vid sitt föräldrahem och sina nära och kära, inte minst barnbarnen Pontus och Ida.
Kurt kunde man alltid lita på. Behövdes det hjälp med något var han aldrig sen att rycka in med en hjälpande hand.
Han var en mycket omtänksam och älskad make, far, farfar, svärfar och bror som lämnar ett stort tomrum efter sig.
Kurts sista år präglades av sjukdom och han tillbringade sista tiden på Länsmansgårdens boende.
Stefan med familj
Arne Nilsson
Malå
Vår älskade pappa, svärfar, morfar och farfar lämnade oss på alla hjärtans dag i en ålder av 87 år.
Arne växte upp i Rismyrliden, Vilhelmina. I början av 50-talet gifte han sig med Elsy Lindgren och de bosatte sig i Malå 1960. I hemmet fostrades fyra barn, Britt-Inger, Göran, Anita och Lena.
Under många år av sitt yrkesverksamma liv arbetade pappa som byggnadsarbetare. Han tyckte om att vistas i naturen och ägnade sig gärna åt jakt och fiske.
Pappa var arbetsam och hjälpte gärna oss barn med olika byggnationer.
1998 blev pappa änkeman. Sista åren av sitt liv tillbringade han på äldreboendet Miklagård och fick där en fin omvårdnad av personalen.
Pappa lämnar ett stort tomrum efter sig och vi kommer alltid att minnas honom som en snäll och omtänksam person med glimten i ögat.
Barnen med familjer
Bertil Linder
Finnforsfallet
Olof Bertil Linder, 86 år, har efter en några månaders sjukdom lugnt och stilla somnat in på Hedvigsgården i Kåge lördagen den 22 februari 2014.
Pappa var född och uppvuxen på hemstället vid Lumsen, barn till Karin, född Lindberg, och Johan Linder, som en av tolv syskon varav ett dog i barnsäng. Fem km väglöst land till färjestället vid Juktån innebar inackordering i Gunnarn från och med skolstarten och helgbesök i hemmet när skjutstillfällen erbjöds.
Efter avslutad skolgång och konfirmation väntade jobb i skogslandets näringar; huggning, flottning, kolning och tjärbränning. Hårt arbete som dock gav utrymme för fritidsintressena jakt och fiske, vilka följde honom hela livet. Militärtjänsten gjordes på I 20 i Umeå.
Som ung man träffade han mamma Kerstin från Andersberg och de gifte sig i juli 1954 och bosatte sig i Andersberg. Flytten till kustlandet medförde arbete i gruvnäringen; 13 år som gruvarbetare i Boliden fram till gruvstängningen 1967, och sedan som mekaniker för Bure Svetsmekano i Örviken för att senare omskolas till betongarbetare inom byggbranschen, där han arbetade fram till pensionering.
Pappa och mamma fick tillsammans sex barn varav ett förolyckades 1964. Mamma hade sedan tidigare en son vilken pappa tog under sina vingar som sitt eget barn. Det fanns plats för alla i pappas hjärta. Pappa och mamma levde ett rikt liv efter barnen flugit ut och de hade nått pensionsålder. De reste bland annat till Pyramiderna, Sotji, London och Rom. Något som de både tyckte om.
År 2000 såldes hemmet i Andersberg och makarna flyttade till Finnforsfallet. Stugan i Lidsträsket blev då en central punkt i deras liv. Naturen var pappas stora arena. Sällan sågs han gladare än när hans båt stävade ut på Lidsträsket, med barn och barnbarn, i riktning mot hjortronlandet eller abborrgrundet.
Pappa ägnade även mycket tid till att lösa korsord men också läsa, gärna då Dan Andersson. Han skrev egna dikter men även små berättelser om intryck från ex. älgpasset. Samla stenar med intressanta mineraler var ett annat av pappas många intressen likaså träslöjden. Att snida på ett kniv- eller yxskaft, svarva knoppar. Ja, säg vad vår pappa inte kunde skapa.
2004 blev pappa änkeman men fortsatte att leva ett rikt liv. Förutom naturen var barnbarnen den stora glädjekällan i pappas liv. Alla barnbarn erfor känslan av att vara guld värda, han var beredd att ge allt han hade, både materiellt och i arbetsinsatser samt i sociala sammanhang.
Vi bär hans minne med oss.
Barnen
Henrik Lundberg
Arvidsjaur
Henrik Lundberg, vår pappa, morfar och svärfar, har lämnat oss. Han blev 91 år och levde sina sista år på Länsmansgården i Arvidsjaur.
Han föddes 1923 som yngsta barnet till Klara och AW Lundberg i Södra Sandträsk.
1944 träffade han sin hustru Märta och med henne fick han tre barn. 1988 blev han änkeman.
Han har genom åren haft många olika sysselsättningar, diverse väg- och skogsarbeten bland annat. Han var skogsarbetare åt Modo fram till pensionen.
Ett stort politiskt intresse hade han under hela livet. Han satt under många år i kommunfullmäktige och hade även olika politiska uppdrag åt Socialdemokraterna inom Arvidsjaurs Arbetarekommun. Han var också aktiv inom ABF och PRO så länge han orkade.
Ett annat intresse som upptog allt mer av hans fritid, särskilt efter pensioneringen, var musiken. Främst dragspel och durspel. Tillsammans med sin livskamrat Majken Karlsson satte han färg på musiklivet i Arvidsjaur. De startade upp ”Durgriparna” och reste land och rike runt och spelade med många av våra främsta dragspelslegender.
PRO-kören var ett annat musikprojekt de startade som engagerade många glada pensionärer i Arvidsjaur. Även norska dragspelsentusiaster fick lära känna dessa duktiga dragspelsmästare. Henriks musik finns bevarad både på skivor, kassettband och utgivna egna kompositioner. Ända fram till 2008 plockade han gärna fram sitt durspel och gladde många äldre i Arvidsjaur.
Vi anhöriga är tacksamma för den fina och omtänksamma vård han fick under sina sista år på Länsmansgården.
Barnen med familjer
Gustav Karlsson
Vår lilla älsklingskille Gustav Karlsson fyller 1 år idag. Han skickar blöta pussar till mormor, kusinerna och resten av släkten. Vi firar med tårta och paket. I helgen blir det pulkåkning. Grattispussar och kramar från Ester, mamma och pappa.
Harry olofsson
Hipp hipp hurra! idag är det ingen vanlig dag för det är Harry olofsson 2-årsdag. Många pussar och kramar från mamma, pappa, Emmy, Hampe och Jonte. Vi älskar dig.
Ove Carlsson
Ursviken
Ove Carlsson insomnade lugnt och stilla i sitt hem den 21 februari, i kretsen av barn, barnbarn och Birgitta.
Ove föddes i Stackgrönnan, och senare flyttade han till Ön, Ursviken.
Han var en fin morfar och farfar till barnbarnen.
Han kommer att saknas av sina syskon och av sin hustru Birgitta som han gifte sig med 1962 och som han fick två barn med, en dotter 1963 och en son 1967.
Han finns kvar i våra hjärtan.
Birgitta, Ulrica, Håkan, Peter samt barnbarnen
Kurt Brockner
Skellefteå
Efter en längre tids sjukdom avled på Skellefteå lasarett Kurt Brockner lugnt och stilla, omgiven av familjen, den 22 februari, två veckor efter sin 80-årsdag.
Kurt föddes i Vänersborg. De första sju åren bodde familjen i Trollhättan där fadern var kamrer vid Vattenfallsstyrelsen. 1941 flyttade familjen till Västerås där fadern tillträdde en tjänst som ekonomichef vid Västerås kraftverk.
Kurt avlade studentexamen 1954 vid Västerås Högre Allmänna läroverk.
Efter militärtjänstgöring med kadettskola blev Kurt antagen som reservofficer i signaltrupperna med utnämning till kapten 1972.
Kurt arbetade med olika befattningar såsom banktjänsteman, anställning vid länsstyrelsen och kom så småningom till industrin. Norma Projektilfabriks försäljningskontor blev Kurts sista arbetsplats i Västerås.
1973 flyttade familjen, hustru Märit och sönerna Peter och Håkan, till Skellefteå där Kurt fått anställning som finansierings- och företagskonsult vid dåvarande Västerbottens läns företagarförening, som sedermera döptes om till Utvecklingsfonden, för att numera heta Almi.
Han blev Skellefteå trogen under resten av sitt liv. Sommarstugan i Gullsand vid Kågefjärden blev en plats för återhämtning och rekreation och trevlig samvaro med stuggrannar.
Kurt var medlem av Svenska Frimurarorden under en aktningsvärd tid av nästan 60 år.
Saknaden är stor efter en älskad make och far.
Märit, Peter, Håkan
Axel Eriksson
Västanträsk
Axel Eriksson har lugnt och stilla insomnat i sitt hem på Mellangården. Han blev 87 år. Han föddes i Västanträsk 1926, han var yngst i syskonskaran och tvilling.
Axel var son till Johan och Lydia Eriksson. Han föddes som nummer fem i en syskonskara på fem. När Axel föddes var han inte tyngre än ett smörpaket, ingen trodde att han skulle överleva, men som Axel sa ”dom viste inte då hur tjurig ja va”.
Han växte upp i Västanträsk där han sedermera drev föräldrahemmet tillsammans med storebror Sven. Han var hembygden trogen i hela sitt liv, förutom vid två tillfällen, det ena var när han gjorde rekryten på infanteriets skjutskola i Roslagsberg 1948 och det andra var när han arbetade i Sandviken några månader.
Axels stora intresse var gården och djuren. Han var en hejare på geografi och att veta vilket år som alla var födda på med mera. Han hade ett otroligt bra sifferminne. Axel var en stor djurvän, en gång när han skulle ta bort en blind höna så kunde han inte, han sa ”hon tittade ju på mej”.
Axel har alltid varit social, hjälpsam, barnkär, omtänksam och mån om alla andra. Han var en glad och mycket humoristisk person som älskade att prata ”brejbonska”, ju bredare dess bättre. Efter brodern Svens bortgång och Axels demens övertog, klarade han sig inte längre själv hemma. Han flyttade då in på Mellangården i Burträsk. Där hade han många mysiga stunder med nya goa vänner och den underbara personalen.
Axel har nu fått återförenas med de sina. Han lämnar ett stort tomrum efter sig och kommer att saknas av släkt, grannar och vänner. Axel kommer för alltid att leva kvar i våra hjärtan och i våra minnen. Vi önskar att Axel nu får vila i frid.
Helene och Bengt Johansson
Valter Grääs
Skellefteå
Valter Grääs, 87 år, avled efter en kort tids sjukdom på Skellefteå lasarett natten mot den 21 februari. Valter föddes i Utansjö, Ångermanland, och han var yngst i en syskonskara på tre barn. När Valter var ungefär fem år gammal flyttade familjen till ett litet hus i Mörtsal.
Vid elva års ålder föll Valter olyckligt och bröt sin ena tumme och det ville sig så illa att han då fick tuberkulos i brottet. Valter fick därför åka ner till kronprinsessan Viktorias kustsanatorium i Vejbyslätt i Skåne för att få hjälp. Vistelsen där blev rätt långdragen när ett försök gjordes på honom med att operera in ett kalvben i hans sjuka tumme. Valters far Gustaf avled medan han var borta och efter två år och tio dagar i Skåne fick så Valter äntligen komma hem till Ångermanland igen.
Samma höst började Valter hjälpa en bonde att bära ut mjölk på morgonen innan han gick till skolan. Efter den avslutade skoltiden jobbade han sedan åt denna bonde under ett år. Vid 15 års ålder började Valter att arbeta på Utansjö Cellulosa AB där de tillverkade massabalar. Mellan 1942 och 1959 var Valter aktiv fotbollsspelare och lagkapten i Ångermanland och han var också verksam som brottare i Utansjö AIF. År 1946 började Valter arbeta åt Olssons Åkeri i Veda. Efter lumpen flyttade Valter med sin mor Helena till Ramvik och år 1953 köpte Valter ett litet hus i Hälledal som han och modern flyttade till. Samma år började han arbeta som lastmaskinsförare åt cellulosafabriken igen.
År 1960 träffade Valter sin blivande maka Gerd Brännström från Östanbäck och 1965 gifte de sig i Byske kyrka. Året därpå började Valter arbeta på lastbilscentralen i Härnösand och samma år föddes sonen Johnny. 1969 fick de också dottern Ulrica och året därpå flyttade hela familjen upp till Skelleftehamn där Valter började jobba på Rönnskär som lastmaskinsförare och där blev han kvar fram till 1988. Valter var länge kassör för den socialdemokratiska föreningen i Skelleftehamn och han var också ledamot i kyrkofullmäktige i S:t Örjans församling. När han inte var upptagen med detta tillbringade han och hustrun gärna mycket tid åt att vara ute i naturen. Valters intresse för sport var stort även efter att han slutat vara aktiv själv. Han smet gärna iväg för att se på någon sport av något slag och det var fortfarande fotbollen som lockade mest.
Valter berikades också med tre barnbarn och han tyckte mycket om att följa deras framgångar inom deras sportutövande och leverne. Under hösten 2008 såldes huset i Skelleftehamn och Valter flyttade in till Skellefteå med sin hustru. Under Valters sista levnadsår vigde han sitt liv åt att ta hand om makan Gerd som dessvärre drabbats av två strokar och blev sittandes i rullstol. Han månade mycket för att hustrun skulle ha det bra och det blev som en livsuppgift för honom att sköta om hemmet och Gerds omvårdnad. Denna uppgift skötte han med stort allvar och stor bravur ända fram till han insjuknade själv och ända in i slutet gick hans tankar till Gerds välmående. Valter lämnar ett stort tomrum efter sig och sorgen och saknaden är oändlig. Valter sörjs närmast av makan Gerd, barnen Johnny och Ulrica samt deras familjer.
Familjen
Ester Nilsson
Bureå
Efter ett långt liv har Ester fått komma hem till sin frälsare. Hon blev 95 år.
Ester föddes i Kåsböle som dotter till Emil och Elin Nilsson.
Redan i unga år bestämde sig Ester för att bli sjuksköterska och utbildade sig i Östersund. Hon arbetade sedan på flera sjukhus runt om i landet, och under dessa år blev hon frälst inom Pingstkyrkan.
I krigets slutskede åkte hon till London för att arbeta och lära sig språket, en tid som hon gärna mindes tillbaka till med glädje.
Efter en tids sjukdom slutade hon sin karriär som sköterska och flyttade till Bureå, där hon tog hand om sina åldrande föräldrar.
Ester har alltid funnits tillhands och ställt upp när det behövts med att hjälpa sina syskon och syskonbarn, speciellt bröderna Victor och Gunnar som tidigt blev änklingar.
För några år sedan sålde Ester huset på Burviksvägen, då hon började behöva mer hjälp. Hennes sista tid blev på Nygården, med fantastisk omvårdnad av personalen.
Minnet av vår Ester kommer alltid att finnas kvar.
Syskon och syskonbarn genom Kristina och Annica
Charlotta Näslund och Andreas Wiklund
Istället för med storken så kom hon med stormen. 17 november föddes Hilde på Umeå BB. Hon vägde 3 615 g och var 49 cm lång. Storebror heter Henry. Stolta föräldrar är Charlotta Näslund och Andreas Wiklund, Kåge.
Dennis Wikberg och Elin Linder
Dennis Wikberg och Elin Linder, vigdes den 1 februari i Landskyrkan. Vigseln förrättades av Robert Koss. Tack till alla som var med och firade denna oförglömliga dag med oss. Nu heter vi båda Wikberg :)
Foto: Marcus Burman.
Joakim och Viktoria Backlund
Vår älskade son Vilmer föddes den 15e oktober på Södersjukhuset i Stockholm. Han vägde in på 3 420 g och var 51 cm. De lyckliga föräldrarna till det lilla underverket heter Joakim och Viktoria Backlund och bor i Nacka.
Malin Tegelind och Kim Rönnlund
Malin Tegelind och Kim Rönnlund, Skellefteå. Den 3 december föddes vår lille guldklimp Liam, vikt 3 285 g och längd 51 cm.
Johanna Andersson och David Eriksson
Den 22 december kom vår fina Wille. Han vägde 3 760 g och var 52 cm lång. De stolta föräldrarna heter Johanna Andersson och David Eriksson, Skellefteå.
Tage Bergkvist
80 år
fyller den 4 mars Tage Bergkvist, Skellefteå.
Erik Jonasson
Ett stort grattis till vårt barnbarn Erik Jonasson, Umeå, som den 2/3 fyller 9 år och älskar legobygge och karate. Tänk vad åren går! Vi älskar dig! Mormor Gun-Mari och morfar Kjell i Skelleftehamn.
Wera Grimborg
Wera Grimborg, Umeå fyller 3 år 3/3! Stort GRATTIS till vårt lilla hjärta på din dag! Wera skickar speciellt kramar till mormor & morfar: Ewa & Thommy Östlund, kusinerna Molly & Maya, alla nära & kära. Grattis från mamma, pappa & storasyster Cornelia.